Vad betyder Vagabond?
Ordet vagabond på svenska kan beskrivas som en person som lever ett kringflackande och nomadiskt liv utan fast bostad eller stadig sysselsättning. En vagabond är ofta en individ som är fri från materialistiska band och söker äventyr och frihet i sitt liv.
Exempel på användning
- En vagabond vandrar ensam på vägen.
- Vagabonden hade en resväska över axeln.
- Vi mötte en vänlig vagabond vid tågstationen.
- Den gamle vagabonden reste sig upp från parkbänken.
- Vilse i staden kändes jag som en vagabond.
- Vagabonden följde stjärnorna på sin vandring.
- På marknaden träffade jag en förtrollande vagabond.
- Vi delade en måltid med en vänlig vagabond.
- En rastlös vagabond söker ständigt nya äventyr.
- Med gitarrackord lockade vagabonden fram känslor.
- Den mystiska vagabonden bar en färgglad scarf.
- Vad har du att berätta, du resande vagabond?
- Vagabondens skor var slitna och välanvända.
- En ung vagabond drömde om att se världen.
- Vid tågstationen mötte jag en vilsen vagabond.
Synonymer
- Luffare
- Landstrykare
- Vandrare
- Samlare
- Snickare
- Tattare
Antonymer
- Reslig
- Sjömanskvinna
- Farbror Blå
- Luffare
- Landkrabba
Etymologi
Ordet vagabond kommer ursprungligen från franska vagabond som i sin tur härstammar från latinets vagabundus, vilket betyder vandrande eller frihetssökande. En vagabond är en person som lever ett nomadiskt eller ombytligt liv utan en fast bostad eller stadig sysselsättning.
handtag • mittpunkt • fiskrens • generisk • klump • status • grundtal • explosion • tunt tyg •