Vad betyder Fumla?

Ordet fumla används för att beskriva en situation där någon gör något klumpigt eller klumpigt, vanligtvis med händerna. Det kan också referera till att vara slarvig eller osäker i sitt agerande. Till exempel kan man säga Jag fumlade med nycklarna och tappade dem på marken.

Exempel på användning

• Det är lätt att fumla med små skruvar.
• Vi får inte fumla bort nyckeln till skåpet.
• Eva brukar fumla med sina nycklar när hon är stressad.
• Att fumla med mobilen när man kör bil är farligt.
• Jag försöker vara försiktig så att jag inte fumlar med glasen.
• Det är lätt att fumla med knapparna på den nya fjärrkontrollen.
• Anna fumlade med att sätta på sig skorna innan hon gick ut.
• Min lillebror fumlar alltid med att knyta sina skosnören.
• Äldre personer kan ibland fumla med att använda modern teknik.
• Jag kände mig pinsamt när jag fumlade med att öppna flaskan framför alla.
• Det är viktigt att inte fumla med att släcka ljusen när man lämnar rummet.
• Efter att ha fumlat med att koppla in TV:n fungerade den äntligen.
• Var försiktig så att du inte fumlar bort dina nycklar i mörkret.
• Det är frustrerande att fumla med att sätta på sig ett armband med små knäppen.
• Jag brukar fumla med att hitta rätt sida i en bok om jag läser i mörker.

Synonymer

• Klåfingrig
• Klunga
• Peta
• Slarva

Antonymer

• Klara
• Lyckas
• Hantera
• Fixa

Etymologi

Ordet fumla härstammar från det fornsvenska ordet fumbla, som i sin tur kommer från det lågtyska ordet fumeln. Ursprunget är osäkert, men ordet har funnits i svenskan sedan 1600-talet och betyder att göra något klumpigt, osäkert eller tafatt. Att fumla kan också syfta på att hantera något slarvigt eller otympligt. Ordets användning har sedan utvecklats till att även innefatta att ha svårt att komma ihåg eller utföra något korrekt.

avyttra • sammanhang • raritet • markis • enolog • motsatsord • lysa • facilitera • hero • genom •