Vad betyder Face?

Ansikte

Exempel på användning

• Hon hade ett vackert ansikte.
• Han log och lyste upp sitt ansikte.
• Barnet hade smutsigt ansikte efter lek i leran.
• Hon tittade rakt in i hans ansikte.
• Det var svårt att se hans ansikte i mörkret.
• Han fick ett slag i ansiktet under bråket.
• Han bar en mask som dolde hans ansikte.
• Hon smorde in sitt ansikte med solkräm för att skydda sig mot solen.
• Han hade ett känt ansikte inom filmbranschen.
• Ansiktet är kroppens spegel, sägs det.
• Kvinnan målade sitt ansikte med färgglad makeup.
• Det är viktigt med ansiktsrengöring för en fräsch hy.
• Att le mot någon kan ljusa upp deras ansikte.
• Ansiktet är den del av kroppen där våra känslor syns tydligast.
• Han bar en allvarsam min i ansiktet under mötet.

Synonymer

• ansikte
• ansikte
• nuna
• physiognomi

Antonymer

• Ansikte – Baksida
• Framsida – Baksida
• Yta – Baksida
• Mimik – Baksida

Etymologi

Ordet ansikte kommer från fornsvenskans ansikte, som i sin tur härstammar från fornnordiska ansikti. Ursprunget är osäkert, men det tros vara besläktat med ordet syne som betyder syn, ögonblicksbild. Ansikte används för att beskriva den främre delen av huvudet där ögon, näsa och mun finns.

katsa • galon • avkall • fryntlig • tunn skiva • falang • futhark • polynesier • jaktgudinna • skyddsandar •